Jobba som sjuksköterska i Sverige med utländsk utbildning

Många sjuksköterskor som flyttar till Sverige från ett annat land vill gärna fortsätta jobba som sjuksköterska. Svensk sjukvård har dessutom ett stort behov av utbildad vårdpersonal, vilket gör att personer med erfarenhet från andra länder kan vara mycket värdefulla. Samtidigt finns det vissa regler och krav som måste uppfyllas innan man kan arbeta som legitimerad sjuksköterska i Sverige.

I denna guide går vi igenom hur du kan jobba som sjuksköterska i Sverige med utländsk utbildning, vilka steg som krävs för att få legitimation och vilka möjligheter som finns under tiden.

Kan man jobba som sjuksköterska i Sverige med utländsk utbildning?

Ja, det är möjligt att jobba som sjuksköterska i Sverige även om du har utbildat dig i ett annat land. Däremot krävs det att du får en svensk legitimation innan du kan arbeta som legitimerad sjuksköterska, sjuksköterska är en skyddad yrkestitel vilket innebär att du enbart får kalla dig sjuksköterska i Sverige om du har svensk legitimation.

Det är Socialstyrelsen som ansvarar för att utfärda legitimationer inom vårdyrken i Sverige. De gör en bedömning av din utbildning och avgör om den motsvarar den svenska sjuksköterskeutbildningen.

Processen kan se olika ut beroende på vart i världen du har studerat. Om du är utbildad inom EU eller EES kan processen ibland gå snabbare. Om du är utbildad utanför EU eller EES kan du behöva komplettera din utbildning eller genomföra kunskapsprov.

Trots dessa krav är det många sjuksköterskor från andra länder som lyckas etablera sig i den svenska sjukvården varje år.

Så får du svensk legitimation som sjuksköterska

För att arbeta som sjuksköterska i Sverige behöver du ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Denna process är uppdelad i olika steg.

Bedömning av din utbildning

Du börjar med att få din utbildning granskad. De jämför din utbildning med den svenska sjuksköterskeutbildningen för att se om den uppfyller kraven.

Efter bedömningen kan tre saker hända.

• Du kan få legitimation direkt.
• Du kan behöva komplettera din utbildning.
• Du kan behöva göra kunskapsprov och praktisk tjänstgöring.

Vilket alternativ som gäller beror på din utbildning och vilket land du studerat i.

Kunskapsprov

Ett vanligt krav är att genomföra ett kunskapsprov som testar dina medicinska kunskaper. Provet består vanligtvis av två delar.

• Ett teoretiskt prov
• Ett praktiskt prov.

Syftet är att säkerställa att du har de kunskaper som krävs för att arbeta inom svensk sjukvård.

Språkkunskaper i svenska

Eftersom kommunikation är mycket viktigt i vården måste du kunna hantera det svenska språket. De flesta myndigheter kräver att du visar kunskaper motsvarande minst nivå B2 eller C1 enligt den europeiska referensramen för språk.

Bra språkkunskaper är avgörande eftersom du behöver kunna kommunicera med patienter, anhöriga och kollegor.

Praktisk tjänstgöring

Efter kunskapsprovet kan du behöva genomföra en period av praktisk tjänstgöring inom svensk sjukvård. Detta innebär att du arbetar under handledning för att visa att du kan använda dina kunskaper i praktiken.

När alla dessa steg är genomförda kan du ansöka om legitimation.

Ansök hos Socialstyrelsen

Du kan nu skicka in din ansökan om legitimation till Socialstyrelsen. I ansökan behöver du vanligtvis bifoga flera dokument som visar din tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Exempel på dokument som ofta krävs är

• examensbevis från din sjuksköterskeutbildning
• studieintyg eller kursförteckning
• pass eller identitetshandling
• intyg om arbetslivserfarenhet

Alla dokument måste vanligtvis vara översatta till svenska eller engelska av en auktoriserad översättare.

Vad gäller för sjuksköterskor utbildade utanför EU eller EES?

Om din sjuksköterskeutbildning kommer från ett land utanför EU eller EES behöver du ofta genomgå en särskild process innan du kan få svensk legitimation.

Kompletteringsutbildning för utländska sjuksköterskor

Ett alternativ är att läsa en kompletteringsutbildning för sjuksköterskor med utländsk examen.

Dessa utbildningar erbjuds av flera svenska universitet och är särskilt utformade för personer som redan är utbildade sjuksköterskor i ett annat land.

Exempel på universitet som erbjuder kompletteringsprogram är

• Karolinska Institutet
• Göteborgs universitet
• Linköpings universitet

Utbildningen brukar ta mellan ett och två år, vilket är betydligt kortare än den ordinarie sjuksköterskeutbildningen i Sverige som är tre år.

Under utbildningen får du lära dig mer om svensk sjukvård och lagstiftning, medicinska riktlinjer i Sverige samt vårdkommunikation och patientsäkerhet.

Efter avslutad utbildning kan du ansöka om svensk legitimation.

Kan man jobba inom vården innan man får svensk legitimation?

Många som väntar på legitimation väljer att arbeta inom vården under tiden. Detta är ett bra sätt att få erfarenhet från den svenska vårdmiljön och samtidigt förbättra sina språkkunskaper.

Vanliga yrken under denna period är

• Apotekstekniker
• Tandsköterska
• Personlig assistent
• Vårdbiträde

Genom att arbeta inom vården får du en bättre förståelse för hur sjukvården fungerar i Sverige. Du får också möjlighet att bygga ett professionellt nätverk och få referenser som kan vara värdefulla när du senare söker arbete som sjuksköterska.

Hur lång tid tar det att bli sjuksköterska i Sverige?

Tiden det tar att få legitimation varierar beroende på flera faktorer, bland annat din utbildning, dina språkkunskaper och hur snabbt din ansökan behandlas.

Generellt kan processen ta några månader för sjuksköterskor utbildade inom EU, medan det kan ta mellan ett och tre år för sjuksköterskor utbildade utanför EU.

Det kan låta som en lång process, men många upplever att tiden går snabbare om man samtidigt arbetar inom vården och förbättrar sina språkkunskaper. Efter denna process så kan du jobba som sjuksköterska i Sverige med utländsk utbildning.